
Nattklubben och ett av stadens Elysium. Här är alla välkomna som sköter sig.
Le Macabre Seraphim [lemaka:bre serafim] är en ungdomlig nattklubb som gjort sig ett namn tack vare den extrema stilen. Här göre sig inga vanliga Svensson besvär! Iklädda lack, läder, gummi och vadhelst som inte ser normalt ut vallfärdar gästerna till Seraphim, som det förkortat kallas i folkmun. Klubben har öppet dygnet runt, men av naturliga skäl är det mest besökare på kvällar och nätter. Musiken som spelas är hård och stundom monotom, och miljön är dunkel men fylld av energi. Bartendern heter Jeeves, och är även elysiumväktare av klan Toreador. Han känner nästan alla i staden.
Café Gränden är ett mysigt dygnet-runt öppet café där mänskliga som omänskliga brukar hänga. Jägare har en tendens att ramla in här efter en sen natt, så vampyrer bör hålla HÅRT på maskeraden. Flickan bakom disken heter Nina. Hon är dock inte ensam som personal. Det är fåtöljer och bord, och stolar och ofta stearinljus på borden. Vid dörren hänger en pingla som ringer vid ingången.
Här håller varulvar och changelings gärna till men även resten av Västerås invånare brukar ha vägarna förbi.
Parken skulle nog egentligen kallas för skog, för särskilt välskött är den inte. Ansvaret för att hålla parken vid liv har fallit mellan flera bord i stadens politiska högborg. Omkullblåsta träd ligger på vissa ställen staplade på varandra och gör det omöjligt att ta sig fram smidigt. Men för den som äger ett djurs graciösa rörelser är det inga problem.
Området ligger inte långt ifrån en liten camping. Många små tält har för evigt lämnats åt sitt öde när deras husbönder tagit en kvällspromenad i skogen.
Platsen där varulvar samlas är i den snårigare delen av parken. Här trampar till och med en odödlig försiktigt.
Den gamla hamnen är ett illa medfaret område dit vanligt folk aldrig går. Det händer att ungdomsgäng och klottrare på jakt efter spänning eller förvirrade missbrukare tar sig in bakom stängslen, men det är något de riskerar att ångra djupt. Det här har blivit en samlingsplats för många mystiska typer.
Hamnområdet sträcker ut sig på en yta som är ungefär 800 gånger 400 meter, och mötesplatsen för vampyrerna sker i en förfallen gammal maskinhall. Det är nästan becksvart där inne, bara ett svagt ljus letar sig in från de nedsotade fönstrena högst upp i den 10-12 meter höga lokalen. Stålbjälkar med för länge sedan fastrostade traverser löper över hela hallen, högt som lågt.
Stadens andra elysium. Hit kommer bara vampyrer och deras följeslagare in.
Museet är en ganska modern byggnad i sig men har tagit till sig grekiska kolonner som utsmyckning på utsidan av en gyllenbrun stenbyggnad med tillhörande flygel. Här inne finns det kollektioner av diverse tavlor från mer eller mindre kända konstnärer under mer eller mindre kända årtal.
Eller, om man inte gillar tavlor: lerskålar, vikingatida smycken, bronsföremål, dräkter..
Det mesta är innanför stadigt glas, larmat och säkrat, men det tycks finnas något för varje smak utav gammalt eller konstnärligt som man kan med att uppskatta. Bottenvåningen till och med håller sig med akvarier och kräldjur, medan första plan har uppstoppade djur och uppmonterande skelettdelar.
Vita väggar, dunkla källarnivåer, beskrivningar på väggar och skyltar. Skillnaden mellan detta museet och vilket annat som helst är inte så stor, men det finns en skillnad. Öppettiderna. Nattöppet. Faktum är att det är öppet dygnet runt.
Priset? Sjuttio spänn.